Förhöjd risk för fågelinfluensa i Sverige under våren 2021

Lämna ett svar

Det rådde under våren 2021 en förhöjd risk för smitta av fågelinfuensa över hela Sverige.

Hönsbesättningar i södra Sverige drabbades hårt av fågelinfluensa under början av 2021. Miljontals höns har tvingats avlivas. Man har hittat fall av fågelinfluensa så långt norrut som Stockholm och det finns risk att sjukdomen sprider sig ännu längre norrut under våren när flyttfåglarna anländer.

Fågelinfluensa är en sjukdom som främst påträffas bland vilda fåglar. Den varierar från år till år beroende på vilka varianter som cirkulerar bland vilda fåglar och hur omfattande smittan är.

Sedan november 2020 har mer än 20 utbrott av fågelinfluensa konstaterats i Sverige. Flest i södra Sverige, men även längre norrut. Dock ännu inget fall i Norrbotten.

Hobbyhöns måste registreras

Från och med den 21 april 2021 måste alla som har höns för privat bruk, så kallade hobbyersättningar, registrera innehavet hos Jordbruksverket. Anledningen är att en ny EU-förordning träder i kraft.

Rapportera döda flyttfåglar

Om man hittar döda flyttfåglar bör man kontakta Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) så att prover kan tas för att se om de drabbats av fågelinfluensa.

Orsak

Fågelinfluensa orsakas av influensa virus typ A. Utifrån två ytstrukturer på influensaviruset, hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA), indelas influensa A-virus i olika subtypskombinationer, till exempel H2N3. Sexton olika varianter av hemagglutinin och tio olika varianter av neuraminidas finns beskrivna och kan förekomma i olika kombinationer. De flesta subtyper som finns hos vilda fåglar tros inte oförändrade kunna smitta och orsaka sjukdom hos människa.

Influensa A-virus med hemagglutininvarianterna H5 och H7 kan hos fjäderfä mutera till att bli aggressiva eller högpatogena. De orsakar då så gott som hundraprocentig dödlighet i fjäderfäbesättningar och kan i vissa fall ha en utökad förmåga att infektera även andra djurarter inklusive människa. Smitta till människa kan i sådana fall ske vid nära kontakt med sjuka fåglar eller deras avföring. Influensavirus kan också förekomma i slaktkroppar och ägg från sjuka fåglar.

Det är dock mycket ovanligt att människor smittas av fågelinfluensavirus. De flesta fall där smitta till människa har skett har inträffat i länder där kycklingar och andra matfåglar säljs levande på marknader och slaktas i hemmen.

Inkubationstid

För fågelinfluensa av typen H5N1 tros inkubationstiden vara mellan två till åtta dygn.

Symtom

Symtomen hos människa, som smittats i anslutning till influensasjukdom hos fjäderfä, har varierat mellan att enbart ha orsakat mild sjukdom med exempelvis ögoninfektion (konjunktivit) och/eller övergående influensaliknande symtom till att ha orsakat allvarlig sjukdom med dödlig utgång.

I utbrott av fågelinfluensa har de svårast sjuka tidigt utvecklat lunginflammation och så småningom andningssvikt men symtom och komplikationer från många andra organ har varit vanliga.

Diagnostik och behandling

Diagnos kan ställas via virusisolering och nukleinsyredetektion (PCR), tester som samtliga utförs vid Folkhälsomyndigheten.

Behandling med antivirala läkemedel så kallade neuraminidashämmare kan övervägas och skall då sättas in tidigt i sjukdomsförloppet.

Svininfluensa G4 EA H1N1

Lämna ett svar

G4 är en ny slags svininfluensa som har ”alla väsentliga kännetecken för att vara mycket anpassad för att smitta människor” enligt forskarna bakom en ny studie enligt en studie publicerad 29/6 2020  i den vetenskapliga tidskriften Pnas.

G4-varianten av svininfluensa orsakas av viruset som fått namnet G4 EA H1N1 och härstammar från H1N1, den stam som orsakade en pandemi 2009. Den ska enligt den kinesiska studien vara väldigt smittsam och replikera i mänskliga celler.

G4 kan smitta från djur till människa och kan föröka sig i mänskliga celler. I en undersökning av personer som jobbade inom grisindustrin hade eller 35 av 338 personer, vilket motsvarar drygt 10 procent, utvecklat antikroppar mot viruset. Det innebär att de redan har varit infekterade.

Eftersom viruset redan har identifierats i människor är forskarna oroliga för att det kommer att utvecklas på ett sätt som ökar risken för en mänsklig pandemi. Det finns dock ännu inga bevis för att viruset har smittat mellan människor men viruset har alla väsentliga kännetecken som ett potentiellt pandemiskt virus har.

Undvik smitta av Covid-19

Lämna ett svar

Covid-19 är ofarlig för de allra flesta och majoriteten av de som insjuknar kommer att tillfriskna av sig själva inom en eller två veckor. Dock kommer någon procent av de som smittas att bli så sjuka att de behöver intensivvård och för äldre personer och personer med tidigare luftvägssjukdomar, hjärtproblem eller personer med nedatt immunsystem kan sjukdomen vara livshotande.

Det är därför viktigt att alla försöker undvika smitta för att spridningen inte ska gå för fort och sjukvården överbelastas. När tillräckligt många har haft sjukdomen kommer befolkningen förhoppningsvis uppnå flockimmunitet och sjukdomen sprids inte på samma sätt.

Covid-19. Hur kan jag undvika att bli smittad eller smitta andra?

Du kan minska risken för att smittas eller sprida smittan vidare genom att:

  • Stanna hemma om du känner dig sjuk.
    Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation ska du stanna hemma minst två dygn extra efter att du har några förkylningssymptom.
  • Vid misstanke om smitta och/eller lindriga symtom undvik att träffa andra personer i så stor utsträckning som möjligt och speciellt gentemot riskgrupper (framförallt äldre och de med andra sjukdomar).
  • Tvätta händerna ofta och noggrant.
  • Undvika att röra ansiktet med händerna.
  • Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sen slänger.
  • Hålla avstånd till personer med luftvägsinfektion.
  • Undvika större folksamlingar.
  • Om du är över 70 år uppmanas du att begränsa dina kontakter med andra för att undvika att smittas.
  • Följa nyhetsrapporteringen och följ folkhälsomyndighetens råd
  • Använd handsprit om du inte har tillgång till tvål och vatten och du har tagit i föremål som tros bära på virus. Det har tidigare varit svårt att köpa handsprit p.g.a. stor efterfrågan, men finns nu att få tag på igen på flera ställen.

Om man blir smittad

Om man blir smittad kan det vara avgörande att ha ett bra immunsystem. Immunsystemet kan då i många fall hålla viruset i schack och man blir inte så sjuk. Det verkar också ha betydelse vilken mängd virus man exponeras för. Man har t.ex. sett att sjukvårdspersonal i vissa fall har blivit smittade och blivit ordentligt sjuka eller t.o.m. dött, antagligen p.g.a. att omfattande exponering för viruset under relativt lång tid.

När bör jag söka vård?

Folkhälsomyndighetens rekommendation är nu att om du har symtom som hosta, snuva, halsont eller feber ska du stanna hemma och undvika kontakt med andra. Det gäller även vid milda symtom.

Om du får problem med andningen, kontakta sjukvårdsupplysningen. Vid livshotande läge, ring 112.

Coronavirus och covid-19

Lämna ett svar

Bakgrund

På nyårsafton 2019 fick WHO rapporter om ett nytt virus som låg bakom flera fall av lunginflammation i staden Wuhan i Kina. I början av 2020 bekräftades att ett nytt virus tillhörande familjen coronavirus börjat spridas och sjukdomen som viruset ger upphov till döptes till Covid-19 (Coronavirus disease 19). Symptomen liknar influensasymptom med feber, olika symptom från luftvägarna som hosta och andnöd. Kinesiska myndigheter agerade snabbt för att stoppa smittspridningen, bland annat genom samhällsinformation, smittspårning och att isolera flera stora städer där smittan påträffats.

Sedan dess har viruset spridits till större delen av världen. I slutet av januari bekräftades att smittan nått Sverige. Den 11 Mars deklarerade WHO att covid-19 nu är en pandemi. Det innebär att det är en okontrollerad smittspridning av detta coronavirus i världen.

Coronavirus

Coronavirus är samlingsnamnet på en stor virusfamilj som orsakar ett flertal sjukdomar, allt från vanlig förkylning till mer allvarliga luftvägsinfektioner. Två sedan tidigare kända och relativt allvarliga sjukdomar orsakade av coronavirus är SARS och MERS.
Coronavirus är zoonotiska, vilket betyder att de överförs mellan djur och människa. Forskning har visat att SARS-smittan troligen kom från palmmård. MERS-smitta tros ursprungligen komma från dromedarer och coronaviruset som ligger bakom Covid-19 kan ha kommit från fladdermöss.

Spridning coronavirus och covid-19

Virus som tillhör familjen coronavirus brukar spridas mellan människor genom så kallad droppsmitta. Det betyder att det smittar av små droppar från hosta och nysningar. Det kan också smitta genom kontakt mellan människor. Det finns bevis för att det nya coronaviruset sprids på samma sätt.

Enligt Folkhälsomyndigheten är inkubationstiden, det vill säga tiden från det att man har blivit smittad till dess att sjukdomen bryter ut,  någonstans mellan 2-14 dagar. De flesta insjuknar efter cirka fem dagar.

Vanliga symtom på covid-19

Symptom på covid-19:

  • torrhosta
  • feber
  • andningsbesvär
  • ont i halsen
  • huvudvärk
  • muskel- och ledvärk

Tidiga symptom är feber och torrhosta. De allra flesta tycks bli lindrigt sjuka och behöver inte sjukhusvård. Vissa har drabbats av allvarligare symtom och behövt vård på sjukhus. Speciellt äldre samt personer med tidigare luftvägssjukdomar är i riskzonen att drabbas av en allvarlig form av covid-19 och även risk för att dö i sjukdomen.

Sätt att undvika att bli smittad av Coronavirus och slippa covid-19 samt minska risken att smittan sprids vidare

Du kan minska risken för att sprida smitta genom att vara extra noggrann med att:

  • Tvätta händerna ofta och noggrant.
  • Undvika att röra ansiktet med händerna, till exempel gnugga ögon eller näsa, eller bita på naglarna.
  • Hålla avstånd till personer med luftvägsinfektion.
  • Vid misstanke om smitta och/eller lindriga symtom iaktta försiktighet gentemot riskgrupper (framförallt äldre och de med hjärt-kärlsjukdom.).
  • Undvika större folksamlingar.
  • Hosta eller nys i armvecket eller i en pappersnäsduk som du sen slänger.
  • Stanna hemma om du känner dig sjuk. Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendation ska du stanna hemma minst två dygn extra efter att du blivit frisk för att inte smitta andra.

Covid-19 dödlighet och smittsamhet

Dödligheten i Covid-19 varierar kraftigt med ålder, men verkar i genomsnitt ligga på någon procent, där man löper störst risk att dö ju äldre man är. Även personer med nedsatt immunsystem eller andra luftvägssjukdomar är riskgrupper. En smittad person verkar i genomsnitt smitta 2-3 andra personer.

Covid-19 dödlighet och smittsamhet

Rätt till ersättning vid Pandemrix-narkolepsi

Lämna ett svar

Den som i samband med vaccinationen med Pandemrix mot svininfluensa har drabbats av narkolepsi inom 24 månader från vaccinationstillfället och som har fått sambandet Pandemrix–narkolepsi godkänt av Läkemedelsförsäkringen, har rätt till ersättning för detta.

Pengarna betalas dels ut via Läkemedelsförsäkringen och dels av staten. Det görs en individuell bedömning hur mycket man får men ersättningen begränsas till max tio miljoner kronor per person.

Narkolepsidrabbade Martin Angelin får rätt i Kammarkollegiet

Lämna ett svar

Martin Angelin från Malmö var en av många svenskar vaccinerade sig mot svininfluensan 2009, (pandemisk influensa A, H1N1).

Fem år senare insjuknade han och efter 28 läkarbesök konstaterades det att han hade narkolepsi som orsakar sömnighet och sömnattacker.

I februari 2016 fick han jobb som gränskontrollant på polisen. Redan under den första anställningsintervjun berättade Martin om sjukdomen och presenterade ett läkarintyg på att han klarar av jobbet.

I december gick arbetsgivaren ut med att vissa tjänster skulle dras in p.g.a. arbetsbrist och i januari fick Martin veta att det gällde ävens hans anställning.

Martin trodde att det inte handlade om arbetsbrist, utan om hans sjukdom.

Enligt polismyndigheten ska Martin ha somnat under arbetspass. Martin hävdar inte att det inte stämmer.

I augusti 2017 togs ärendet upp av Kammarkollegiet i statens överklagande nämnd. Nämnden prövar överklaganden av statliga myndigheters anställningsbeslut.

Nämnden skriver i sitt beslut att Martin Angelin ska erbjudas den aktuella anställningen.

Lämna ett svar

Flera som fick symptom på narkolepsi efter svininfluensavaccinering 2009 hade så lindrigare symptom i början och väntade med att uppsöka sjukvården. Det innebär att de kan gå miste om livslång ersättning.

17-åriga Robin Järviö från Dragsvik som nu studerar handel och ekonomi vid yrkesinstitutet Axxell vaccinerades som 10-åring mot svininfluensa. Ett knappt år senare insåg han att något var fel med hälsan.

Han började somna på lektionstid och vaknade ofta på nätterna.

Robin gick till skolhälsovården och berättade om sina problem, men att det var narkolepsi han led av konstaterades först när han besökte en neurolog närmare fem år efter vaccineringen.

Narkolepsi är alltså en neurologisk sjukdom som orsakas av en störning i de delar av hjärnan som reglerar sömn och vakenhet och sjukdomen kan ta sig uttryck på många olika sätt.

Eftersom Robin inte fick remiss till läkare eller neurolog i ett tidigt skede så kan han inte visa att han hade narkolepsisymptom inom två år efter vaccineringen.

Två år är en gräns som Läkemedelsskadeförsäkringspoolen använder för att betala ut ersättningar. Därmed godkändes inte Robins ansökan om ersättning.

Skolhälsovårdaren hade gjort en anteckning om att Robin var trött ett halvt år efter vaccineringen. Men det räckte inte till för ersättning eftersom det också stod att han hade ont i halsen och stegring (lätt feber), vilket kunde tyda på förkylning.

THL:s siffror visar att Narkolepsidiagnoserna bland unga ökade kraftigt efter vaccinationskampanjen år 2009. Läkemedelsskadeförsäkringspoolen har beslutat om ersättningar i 227 fall och avslagit 46 ansökningar.

Forskning har visat att finländska barn och unga som vaccinerades med Pandemrix-vaccinet mot svininfluensa löpte en närmare 13 gånger högre risk att insjukna i narkolepsi, jämfört med de barn och unga som inte vaccinerades.

328 personer av alla de i finland som fick vaccinet innan de fyllde 20 år har senare diagnostiserats med narkolepsi. Av dem är det 187 av dem som har fått ersättning. Det innebär att 141 personer inte har fått ersättning, antingen på grund av att de har fått avslag, eller inte ansökt.

Allt som allt fick 2,76 miljoner finländare vaccinet år 2009 och 2010.

Teorin är att Pandemrix innehöll ett virusprotein som liknar receptorer för hormonet hypokretin, som reglerar sömn och vakenhet.
Den slumpen innebar att en vaccinerad person kunde bilda antikroppar med dubbelverkan – alltså sådana som både angrep svininfluensan och receptorer för hypokretin. Det krävs också att man har en viss genvariant för att faktiskt utveckla sjukdomen.

Narkolepsi delas nuförtiden in i två olika typer. Läkemedelsskadeförsäkringspoolen har begränsat Pandemrix-ersättningsfallen till endast narkolepsi typ 1.

Robin Järviös narkolepsisymptom har blivit värre under senare år. Han drabbas av mardrömmar eller sömnparalys, vilket innebär att han vaknar men inte kan röra på kroppen, flera gånger i veckan.

Tidigare hade Robin dessutom ofta kataplexi – eller plötslig muskelsvaghet – i hans fall i huvud- och nackområdet, så att musklerna i vissa korta stunder inte klarade av att hålla huvudet upprätt.

Robin har överklagat det nekande beslutet.

Svininfluensan i Sverige 2016

Lämna ett svar

2016 års influensaspridning i Sverige har varit mer omfattande än vanligt. Det dominerande viruset under januari och februari har varit H1N1, det vill säga det svininfluensaviruset.

För många personer har influensan krävt intensivvård. Hittills har 122 personer fått intensivvård, vilket också det är fler än normalt.
Bland de 122 personer som hittills behövt intensivvård finns barn, en gravid kvinna, men majoriteten av de som intensivvårdats har varit mellan 40-64 år gamla i övrigt friska, personer och tillhör därmed inte den största riskgruppen. Anledningen kan vara att svininfluensan går ner i lungorna mer än annan influensa.
Annars slår influensan oftast hårdast mot äldre.

Av de patienter som intensivvårdats har 11 avlidit, den yngsta i 50-årsåldern. Två av dem tillhörde inte en riskgrupp.

Utbrott av Svininfluensa i Ryssland

Lämna ett svar

Minst ett femtiotal personer dog i svininfluensa i Ryssland under januari 2015, Detta enligt beräkningar baserade på officiell statistik som AFP gjort.

Prognosen är att smittspridningen kommer att öka påtagligt men man har vidtagit åtgärder för att stoppa utbrottet.

Ett tiotal av fallen är från regionen Volgograd, i södra Ryssland och där har 50 skolor har satts i karantän. Minst ett av fallen är från Moskva minst fem från St Petersburg.

Världshälsoorganisationen WHO utfärdade 2009 pandemivarning sedan viruset uppträtt i Mexiko och USA. Utbrottet då dödade omkring 18 500 människor i 214 länder. Pandemivarningen avblåstes först i augusti 2010.

Läkare i USA tar tillbaka råden kring H1N1 vaccin efter att ha läst bipacksedeln

Lämna ett svar

I Sverige blev det uppmärksammat hur en rad personer insjuknat i narkolepsi efter att ha tagit svininfluensavaccin.

Det finns en lång lista på andra biverkningar kring vaccinet mot H1N1.
Yrsel
Domningar
Förvirring
Guillain Barrés Syndrom (potentiellt dödlig nervsjukdom med förlamningssymtom)
Myelitis (inflammation i ryggmärgen)
Neuropati (skador på nerver)
Bell’s Palsy (ansiktsförlamning)
Huvudvärk
med flera

Många av dessa sjukdomar påverkar just nervsystemet. Det kan bero på att man i vaccinet lagt till en adjuvans, MF 59, som ska göra vaccinet mer potent och stimulera immunförsvaret. Men MF 59 är väldigt lik en molekyl som normalt finns i nervvävnaden och som kallas skvalen. När man injicerar MF 59 och immunförsvaret sedan börjar reagera på det främmande ämnet så kan det även börja attackera det kroppsegna skvalenet, vilket leder till immunsjukdom.

I bipacksedeln står även att det inte finns någon data om hur svininfluensavaccinet verkar tillsammans med andra vaccin.

På sista raden i bipacksedeln står det också anmärkningsvärt nog ”Detta medel fungerar inte och har inte visat sig kunna förhindra viral influensa”.